Hur väljer du ergonomiska köksredskap? Grepp, material och kostnad
Vad är ergonomiska köksredskap och varför spelar de roll?
Ergonomiska köksredskap är redskap som är formade för att vara lättare att greppa och använda, till exempel osthyvlar, brödknivar, bestick, burköppnare och saxar med ett handtag som är anpassat för handen. De spelar mest roll om du har ont i händerna eller svårt att greppa, men många uppskattar också ett bekvämt grepp i vardagen.
Hos 1177 står det om artros i fingrar och tumme att du kan få ont och svårt att greppa saker, och att det är bra att använda handvänliga ergonomiska redskap. Artrosportalen vid Lunds universitet skriver att man vid handartros ofta saknar styrka i handen, och att det då kan vara svårt att öppna en burk eller att använda en kniv för att skära bröd eller hacka grönsaker. Dessa vardagssysslor kan enligt portalen underlättas med små hjälpmedel som ergonomiskt utformade osthyvlar, brödknivar, bestick, burköppnare, mjölkpaketöppnare och saxar.
Det finns alltså stöd hos vården och patientorganisationer för tanken att redskap som är lätta att greppa kan göra köksarbetet enklare. Det finns däremot inga garantier för att ett visst redskap passar just dig, eftersom besvären och händerna ser olika ut. Den här guiden tar därför fasta på hur du väljer, inte på vilken enskild produkt som är bäst.
Vem har nytta av ergonomiska köksredskap?
Främst personer som har ont eller nedsatt styrka i händerna, till exempel vid artros eller reumatisk sjukdom. Det kan också vara en hjälp för dig som vill skona händerna under en period.
I en artikel hos Reumatikerförbundet berättar Mathilda Björk, professor i arbetsterapi vid Linköpings universitet, att de flesta reumatiska sjukdomar kan påverka händerna och att nästan alla patienter med ledgångsreumatism (RA) har symtom i händerna när de får sin diagnos. Det kan handla om smärta, försämrad rörlighet och minskad greppförmåga, känsel och styrka, och det kan enligt henne bli svårt i köket. Hos 1177 står det om RA att du får träffa en arbetsterapeut som undersöker händerna och mäter handstyrka, och att det finns flera redskap och stöd som skonar lederna och gör att smärtan minskar.
Det betyder inte att ergonomiska redskap är avsedda enbart för sjukdom. Men uppgifterna ovan beskriver var behovet är tydligast belagt, och det är en bra utgångspunkt när du ska avgöra om det är värt att leta efter andra redskap än de du har idag.
Hur väljer du rätt ergonomiska köksredskap?
Börja med vad som är jobbigt i ditt kök, och välj sedan redskap med grepp som du själv kan hålla utan att pressa eller vrida med handen. Prova helst i handen innan du bestämmer dig.
Reumatikerförbundet nämner tjockare pennor, potatisskalare med större grepp och burköppnare som exempel på hjälpmedel, och att det finns tekniker för att undvika vridmoment och små grepp. Mathilda Björk ger också ett exempel med brödkniv: när vi skär bröd har vi en snedvriden handled och böjda fingrar, men med en kniv med en annan vinkel kan du greppa med rak handled. Hos 1177 står det att du vid artros i handen bör undvika grepp som belastar tummen och försöka fördela belastningen på fler leder.
Vilka steg kan du följa när du väljer?
Lista de moment i köket som gör ont eller känns otympliga, till exempel att öppna burkar, skära bröd, skala potatis eller hålla i blöta föremål.
Titta efter handtag som du kan fatta om utan att klämma hårt, och som gör att handleden kan vara rak.
Undvik redskap som kräver att du vrider eller håller ett litet grepp med fingertopparna.
Håll redskapet i handen om du kan, och prova gärna med samma grepp som i verkligheten, till exempel med torra och blöta händer.
Fundera på om du kan använda två händer eller en större led i stället för bara fingrarna, vilket Reumatikerförbundet (Mathilda Björk) beskriver som skonsammare.
Ta hjälp av en arbetsterapeut om du är osäker på vilka redskap som passar dina besvär.
Listan är praktiska råd som bygger på de källor som nämns ovan. Den ersätter inte bedömning av en arbetsterapeut eller fysioterapeut, som enligt Artrosportalen kan tipsa om passande hjälpmedel och redskap till hemmet och visa hur de används.
Vad kostar ergonomiska köksredskap och vem betalar?
Det finns inget enhetligt pris för ergonomiska köksredskap, eftersom utbudet och priserna varierar mellan produkter och butiker. Den här artikeln anger därför inget prisintervall, och 2You2 anger inget pris på sin webbplats.
Det som däremot går att säga med stöd av källorna är hur kostnaden kan hanteras. Reumatikerförbundet skriver att hjälpmedel som tjockare pennor, potatisskalare med större grepp och burköppnare ofta får bekostas själv. Artrosportalen skriver att en del hjälpmedel är kostnadsfria och kan lånas ut av sjukvården på bestämd tid, men att det är en arbetsterapeut eller fysioterapeut som bedömer om en patient har behov av att låna dem. Om du inte kan låna det du söker finns enligt portalen flera butiker som säljer ett stort utbud av hjälpmedel och redskap.
Jämför därför pris och utförande i flera butiker, och fråga arbetsterapeuten om det du behöver kan lånas. Hos 1177 står det också att du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns och hur du gör för att få ett hjälpmedel.
Vad är 2You2:s Ostkupa och hur passar den in?
Ostkupan är en förvaringskupa för ostar från 2You2, ett varumärke som enligt sin webbplats utvecklar smarta, hållbara produkter för hemmet. Den är inte ett skär- eller rörredskap, men 2You2 beskriver den som greppvänlig.
Enligt 2You2:s webbplats är ostkupan tillverkad i livsmedelsgodkänd och återvinningsbar ABS-plast och designad för att passa runt ostar. Kupan är stapelbar, vilket sparar plats i kylen, och 2You2 skriver att den greppvänliga designen gör den lätt att använda även för personer med reumatism eller artros. Företaget skriver att alla produkter är tillverkade i Sverige och att produkterna är diskmaskinssäkra.
Ostkupan har enligt produktsidorna en luftspalt som skapar ett balanserat klimat runt osten, och 2You2 anger att det hjälper osten att hålla sig fräsch i minst en månad, utan torra kanter, mögel eller kondens. Det är tillverkarens egna uppgifter, och sidan redovisar ingen mätning eller test som visar det. På produktsidan finns valen Stor och Liten, och under information anges höjd 10,5/18 cm, invändig diameter 15,5 cm och utvändig diameter 19 cm.
Vilka uppgifter om Ostkupan publicerar 2You2?
Finns i fyra färger: grön, rosa, gul och blå.
Material: livsmedelsgodkänd och återvinningsbar ABS-plast.
Stapelbar och enligt 2You2 diskmaskinssäker.
Enligt 2You2 tillverkad i Sverige.
Enligt 2You2 hjälper luftspalten osten att hålla sig fräsch i minst en månad.
Inget pris anges på 2You2:s webbplats.
Vill du köpa en ostkupa kan du läsa mer om modellerna och färgerna på 2you2.se/products. Ska den ersätta dina nuvarande sätt att förvara ost beror på hur du äter och förvarar ost, och på om du behöver ett redskap som är lätt att greppa, vilket du bäst bedömer genom att hålla i den.
Tips: Är du osäker på vilka redskap som passar dina händer? Kontakta en arbetsterapeut eller vårdcentral. Hos 1177 står det att du kan söka vård hos en arbetsterapeut utan remiss.
Hur kan du använda redskapen på ett skonsammare sätt?
Redskapet är bara en del av lösningen, eftersom sättet du använder händerna på också spelar roll. Både 1177 och Reumatikerförbundet lyfter arbetsteknik tillsammans med redskapen.
Hos 1177 står det om artros i handen att du bör fortsätta vara aktiv med händerna i vardagen men ta pauser med jämna mellanrum, vila handen och ändra arbetsställning om det börjar göra ont. Du bör undvika grepp som belastar tummen och försöka fördela belastningen på fler leder. Mathilda Björk säger i Reumatikerförbundets artikel att du om möjligt kan ta hjälp av en större led och att det är skonsammare att använda två händer i stället för en.
Översatt till köket kan det betyda att du tar en paus mellan två kroppsliga moment i stället för att skala, skära och riva i ett svep, att du bär en kastrull med båda händerna och att du väljer ett redskap där kraften kommer från armen i stället för från fingrarna. Det är exempel på hur råden kan tillämpas, inte uppgifter som källorna själva räknar upp, så pröva dig fram och avgör vad som känns bra för just dina händer.
Vilka allmänna råd ger 1177 för artros i handen?
Fortsätt vara aktiv med händerna, men ta pauser med jämna mellanrum.
Vila handen och ändra arbetsställning om det börjar göra ont.
Undvik grepp som belastar tummen och fördela belastningen på fler leder.
En arbetsterapeut eller fysioterapeut kan rekommendera övningar som ökar rörligheten och styrkan i handen och fingrarna.
Du bör värma upp händerna inför träningen, till exempel med handkräm eller paraffin.
Du kan få råd om konkreta sätt att minska belastningen i en artrosskola, som ofta drivs av arbetsterapeuter eller fysioterapeuter.
Hur provar du redskap i butik eller hemma?
Prova redskapet med det grepp du faktiskt kommer att använda, och gör det med de rörelser som du tycker är jobbigast. Ett redskap som känns bra i fem sekunder i butiken kan kännas annorlunda efter fem minuters arbete.
Känn efter om handtaget går att fatta om utan att du behöver pressa fingrarna, om det blir halt när händerna är blöta och om du kan hålla handleden rak. Prova helst även med den tyngd som redskapet har när det är fyllt eller belastat, till exempel en brödkniv mot en hård skorpa eller en burköppnare på ett lock som sitter hårt. Om du handlar på nätet, kontrollera butikens returvillkor innan du köper så att du kan lämna tillbaka ett redskap som inte passar. Det är ett allmänt råd och inte en uppgift om någon särskild butik.
Be gärna någon du litar på att titta på hur du håller redskapet. Då kan du upptäcka om handleden böjs eller om tummen får ta mer belastning än du tror, och du kan ta med dig iakttagelserna när du pratar med en arbetsterapeut.
Vilka andra typer av hjälpmedel finns för händerna?
Förutom ergonomiska redskap nämner källorna stödjande bandage eller skenor, som kallas ortoser. De ger stöd och avlastning för en led och bedöms av vården.
Artrosportalen delar in hjälpmedel vid artros i rörelsehjälpmedel, ADL-hjälpmedel (hjälpmedel för aktiviteter i dagliga livet) och ergonomiska redskap. Om ortoser skriver portalen att det finns både mjuka och hårda, att de hårda tenderar att vara individuellt tillverkade och ofta måste specialbeställas, och att mjuka ortoser går att hitta i både hjälpmedelsbutiker och på apotek. Hos 1177 står det att du kan behöva ett stödjande bandage eller en skena om du har artros i handen, och Reumatikerförbundet nämner ortoser och handledsstöd som hjälpmedel som en arbetsterapeut kan ge råd om.
Det här är ett skäl till att en bedömning kan vara värd att göra innan du köper något själv. En arbetsterapeut kan se hela bilden, med både redskap, stöd, träning och arbetssätt, och du slipper chansa på vad som hjälper dina leder.
När bör du kontakta en arbetsterapeut?
Kontakta en arbetsterapeut eller en vårdcentral om besvären inte går över eller om du har svårt att greppa och använda handen. Det är 1177:s råd vid artros i fingrar och tumme.
Hos 1177 står det att en arbetsterapeut kan göra en utredning om du har svårt att greppa och använda handen, ge ergonomiska råd och hjälpa till att anpassa arbetsplatsen. Du kan också få råd om stödjande bandage eller skena, som kallas ortos. Arbetsterapeuten kan enligt Reumatikerförbundet ta fram ett individuellt anpassat handträningsprogram och ge råd om hjälpmedel som ortoser och handledsstöd. Du bör enligt 1177 fortsätta vara aktiv med händerna i vardagen men ta pauser med jämna mellanrum, vila handen och ändra arbetsställning om det börjar göra ont.
Hur kommer du igång med ett mer skonsamt kök?
Börja i liten skala: byt ut ett eller två redskap som du själv upplever som jobbigast, och utvärdera efter några veckor om det gör skillnad.
Att byta alla redskap på en gång är sällan nödvändigt. Välj det moment som gör mest ont, hitta ett redskap som du kan prova i handen, och fråga en arbetsterapeut om du är osäker. Tänk på tekniken också: använd om möjligt två händer i stället för en och ta hjälp av en större led, som Reumatikerförbundet föreslår. Kombinera gärna det du läst här med dina egna erfarenheter av vad som känns bra.
Läs mer: Vilka är de bästa ergonomiska köksredskapen för äldre och Miljövänliga köksaccessoarer med svensk design.
Vilka frågor brukar läsare ställa om ergonomiska köksredskap?
Hur mycket kostar ergonomiska köksredskap i Sverige?
Det finns inget enhetligt pris, eftersom priserna varierar mellan produkter och butiker. Reumatikerförbundet skriver att man ofta får bekosta hjälpmedel som potatisskalare med större grepp och burköppnare själv, och Artrosportalen att en del hjälpmedel kan lånas ut av sjukvården efter bedömning av en arbetsterapeut eller fysioterapeut.
Vilka redskap räknas som ergonomiska?
Artrosportalen nämner ergonomiskt utformade osthyvlar, brödknivar, bestick, burköppnare, mjölkpaketöppnare och saxar som exempel på små hjälpmedel vid handartros. Reumatikerförbundet nämner även potatisskalare med större grepp och tjockare pennor.
Är 2You2:s Ostkupa diskmaskinssäker?
Ja, enligt 2You2:s webbplats är företagets produkter diskmaskinssäkra. Ostkupan är enligt produktsidan tillverkad i livsmedelsgodkänd och återvinningsbar ABS-plast.
Kan ergonomiska köksredskap hjälpa vid reumatism eller artros?
Hos 1177 står det om artros i handen att det är bra att använda handvänliga ergonomiska redskap, och Reumatikerförbundet nämner hjälpmedel som kan underlätta. Hur stor skillnaden blir är individuellt, så fråga en arbetsterapeut om råd.
Hur vet jag vilket grepp som passar mig?
Prova redskapet i handen om du kan. Titta efter ett handtag som du kan hålla utan att klämma hårt och som låter handleden vara rak, och undvik grepp som belastar tummen, vilket 1177 rekommenderar vid artros i handen.
Var får jag veta vilka hjälpmedel som finns?
Hos 1177 står det att du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns och hur du gör för att få ett hjälpmedel. Du kan söka vård hos en arbetsterapeut utan remiss.
Ergonomiska köksredskap kan göra vardagen i köket lättare om de har ett grepp som passar dina händer. Det finns inget enhetligt pris och inget redskap som passar alla, så börja med det du själv upplever som jobbigast, prova i handen och ta hjälp av en arbetsterapeut om du är osäker.