Köksprodukter för miljövänliga hem: så bedömer du dem
Vad är miljövänliga köksprodukter?
Hur väljer du material till köksprodukter?
Hur bedömer du ett miljöpåstående på en förpackning?
Hur minskar du avfallet i köket?
Hur väljer du energisnåla köksapparater?
Vilka miljövänliga köksprodukter säljer 2You2?
Vilka frågor bör du ställa innan du köper en köksprodukt?
Kan du göra köket mer hållbart utan stora investeringar?
FAQ: vanliga frågor om köksprodukter för miljövänliga hem
Ordet miljövänlig finns på allt från matlådor till kastruller, men det säger lite om vad en produkt faktiskt gör för miljön. Den här guiden utgår därför från vad myndigheterna skriver: Naturvårdsverkets avfallshierarki, Livsmedelsverkets regler för material som kommer i kontakt med mat, EU:s energimärkning och Konsumentverkets krav på miljöpåståenden. Mot slutet beskrivs kort vad 2You2 säljer och hur produkten förhåller sig till kriterierna.
Vad är miljövänliga köksprodukter?
Det finns inget mått som heter miljövänlig, men Naturvårdsverket beskriver vad som gör en produkt avfallssnål: produkter bör utformas så att de kan användas länge, vara utan farliga ämnen, hållbara, reparerbara och möjliga att återanvända.
Det är en användbar utgångspunkt när du jämför köksprodukter. Naturvårdsverket skriver också att avfall alltid ska förebyggas först. Först därefter kommer förberedelse för återanvändning, materialåtervinning, annan återvinning och sist bortskaffande. En produkt som du slipper köpa, eller som du kan använda i många år, ligger alltså högre i hierarkin än en som går att återvinna när den är uttjänt.
Konsumentverket påpekar samtidigt att ett allmänt hållet miljöpåstående om en produkt kan uppfattas gälla hela produktens totala miljöpåverkan. Därför måste företaget enligt myndigheten kvalificera och verifiera påståendet, det vill säga precisera vilka miljöeffekter som menas och kunna styrka dem. Ordet miljövänlig på en förpackning är alltså inte en kvalitetsgaranti, utan ett påstående som du har rätt att be om underlag för.
Vilka kriterier kan du använda när du jämför produkter?
Lång livslängd: produkten är gjord för att användas länge.
Utan farliga ämnen: produkten är avsedd för mat och uppfyller reglerna för material i kontakt med livsmedel.
Reparerbar och återanvändbar: delar kan bytas eller produkten kan användas igen.
Tydligt miljöpåstående: det framgår vad som menas med miljövänlig och hur det kan styrkas.
Verkligt behov: du köper bara det du faktiskt kommer att använda.
Kriterierna är hämtade från Naturvårdsverkets beskrivning av avfallsförebyggande produkter och från Konsumentverkets krav på tydlighet. De gäller oavsett material.
Hur väljer du material till köksprodukter?
Börja med att kontrollera att produkten är avsedd för mat. Livsmedelsverket skriver att material som kommer i kontakt med livsmedel under normala eller förutsebara användningsförhållanden inte får överföra sina beståndsdelar till maten i sådana mängder att de kan utgöra en risk för människors hälsa.
Det är ett lagkrav som gäller oavsett om produkten säljs som miljövänlig eller inte. Enligt Livsmedelsverket ska en produkt som ännu inte kommit i kontakt med livsmedel åtföljas av orden ”för kontakt med livsmedel”, en specifik uppgift om användning, till exempel soppsked, eller den symbol som anges i bilaga II till förordning (EG) nr 1935/2004. Uppgiften är inte obligatorisk för produkter som tydligt är avsedda för mat. Produkten ska också ha uppgift om tillverkare eller säljare och särskilda anvisningar när det behövs för att den ska användas säkert och lämpligt.
Är bambu alltid ett bra val?
Nej, det beror på hur produkten är gjord. Livsmedelsverket skriver att det inom EU inte är tillåtet att blanda växtfibrer som bambu eller majs med plast i produkter som ska komma i kontakt med livsmedel, medan produkter i ren bambu är tillåtna.
Bakgrunden är varningar för tallrikar, muggar och bestick av en blandning av plast och bambu. Livsmedelsverket skriver att sådana produkter ofta riktas till barn och marknadsförs som miljövänliga, och att ämnena melamin och formaldehyd kan lämna produkten och hamna i maten. Myndigheten bedömer att produkterna kan innebära en hälsorisk för barn om de används dagligen under lång tid, framför allt till varm, flytande mat och dryck på 70 grader eller mer. Den som har använt sådana produkter behöver enligt Livsmedelsverkets bedömning inte vara orolig, men bör sluta använda dem.
Är du osäker på vad en tallrik, mugg eller ett bestick är gjort av ska du enligt Livsmedelsverket fråga tillverkaren eller säljaren, som ska kunna svara. Du kan också kontakta din kommun om du misstänker att en produkt är otillåten. Slutsatsen är att materialnamnet på förpackningen inte räcker som underlag.
Hur bedömer du ett miljöpåstående på en förpackning?
Ett miljöpåstående ska vara tydligt, precist och möjligt för företaget att styrka. Det är Konsumentverkets krav enligt marknadsföringslagen.
Myndigheten skriver att ett miljöpåstående kvalificeras genom att företaget preciserar vilka miljöeffekter som menas, och att förklaringen ska stå i omedelbar närhet till uttrycket. Som exempel från EU-kommissionen nämner Konsumentverket påståendet ”miljövänlig: tillverkad av återvunnet material”, som blir mindre vilseledande om ”tillverkad av återvunnet material” är tydligt och företaget kan styrka att hela produkten, förutom mindre bikomponenter, är tillverkad av återvunnet material.
Du kan använda samma tänk som konsument. Fråga vad som menas med miljövänlig, om påståendet gäller hela produkten eller en del av den och vilket underlag som finns. Konsumentverket utövar tillsyn över vilseledande och otillbörliga miljöpåståenden i marknadsföring, men kan inte i förväg godkänna marknadsföringsmaterial.
Hur minskar du avfallet i köket?
Det som väger tyngst i köket är ofta maten. Naturvårdsverket skriver att det under 2024 uppstod 84 kilo livsmedelsavfall per person i Sveriges butiker, restauranger, offentliga måltider, grossistled och hushåll, och att hushållen står för över 70 procent.
För hushållen anger myndigheten 16 kilo matsvinn (mat som hade kunnat ätas) och 45 kilo övrigt livsmedelsavfall per person. Mat och dryck som hälls i avloppet ingår inte i de siffrorna. Enligt en annan sammanställning från Naturvårdsverket hälls cirka 18 kilo per person och år ut i avloppet, mest kaffe, te och mejeriprodukter. Livsmedelskonsumtion står dessutom för 29 procent av hushållens konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp, enligt samma myndighet.
Sveriges mål var att livsmedelsavfallet skulle minska med 20 procent per person till 2025 jämfört med 2020, men Naturvårdsverket skriver att mängderna legat stilla och att målet inte är uppnått. Redskap och förvaring spelar roll, men i första hand handlar det om vad som händer med maten. Samtidigt höjs ambitionsnivån inom EU: enligt det reviderade avfallsdirektivet ska medlemsländerna minska livsmedelsavfallet till 2030 med 30 procent per person i butiks- och konsumentledet.
Naturvårdsverket anger hushållens livsmedelsavfall till cirka 60 kg per person och år 2024 och uppskattar att cirka 26 procent av hushållens fasta livsmedelsavfall är matsvinn. Det betyder att en stor del av det som slängs är skal, ben, kaffesump och annat som inte är tänkt att ätas, men också att en del av avfallet är mat som hade kunnat ätas.
Vilka steg kan minska matsvinnet och avfallet?
1. Planera inköpen
Naturvårdsverket nämner bättre planering av inköpen som ett sätt att förebygga matsvinn. En lista och en koll på vad som redan finns hemma är ett enkelt första steg.
2. Titta, lukta och smaka
Naturvårdsverket skriver att mod att titta, lukta eller smaka på maten kan förebygga matsvinn.
3. Sortera ut matavfallet
Enligt Naturvårdsverket gäller sedan 1 januari 2024 krav på utsortering och separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Den som har bioavfall ska sortera ut det och förvara det skilt från annat avfall (3 kap. 7 § avfallsförordningen 2020:614).
4. Häll inte fett i avloppet
Naturvårdsverket skriver att du aldrig ska hälla ut exempelvis fett i avloppet. Ätlig olja och liknande flytande ätligt fett ingår i utsorteringskravet för bioavfall.
5. Laga och återanvänd
Förberedelse för återanvändning innebär enligt Naturvårdsverket att en produkt rengörs, repareras eller kontrolleras så att den kan användas igen. Det gäller även köksredskap: laga eller ge bort det som fungerar innan du slänger det.
Naturvårdsverket räknar biologisk behandling som rötning och kompostering som materialåtervinning. Hur matavfallet hämtas och vad som gäller för eventuell hemkompostering kan styras av lokala bestämmelser, så kontrollera med din kommun innan du skaffar kompostbehållare.
Hur väljer du energisnåla köksapparater?
Titta på EU:s energimärkning. EU:s portal Your Europe skriver att märkningen visar hur mycket energi en apparat förbrukar jämfört med liknande produkter på marknaden, på en skala från A (låg förbrukning) till G (hög förbrukning).
Apparater med grön färgkod är energisnålast och apparater med röd färgkod har hög energiförbrukning. På äldre apparater kan du ibland se en märkning med plustecken. Sedan 2021 används inte längre plustecknet för kylskåp, diskmaskiner, tvättmaskiner, tv-apparater och bildskärmar eller lampor. Ser du en beteckning som A+++ är märkningen alltså en äldre.
I den europeiska databasen för energimärkta produkter, Eprel, kan du se hur energieffektiva de produkter som säljs i EU är. Guiden anger inga besparingar i kronor eller kilowattimmar, eftersom de beror på vilken apparat du jämför och hur du använder den.
Hur jämför du apparater steg för steg?
1. Leta efter energimärkningen
Titta efter märkningen när du köper elektriska hushållsapparater och andra apparater som förbrukar energi. Den gäller alla energirelaterade produkter, inte bara hushållsapparater.
2. Jämför inom samma produkttyp
Märkningen jämför en apparat med liknande produkter på marknaden. Jämför därför kylskåp med kylskåp och diskmaskiner med diskmaskiner.
3. Slå upp i Eprel
Använd databasen Eprel för att se uppgifter om de produkter som säljs i EU, så att du kan jämföra fler modeller än de som finns i en butik.
4. Tänk på äldre märkning
Ett plustecken på märkningen visar att den är äldre. Sedan 2021 används inte plustecknet för de produktgrupper som nämns ovan.
5. Fråga om begagnade apparater
Begagnade produkter omfattas enligt Your Europe inte av energimärkningsreglerna. Köper du begagnat, be säljaren om uppgifter om apparaten.
Vilka miljövänliga köksprodukter säljer 2You2?
2You2 säljer enligt sin webbplats en produkt, ostkupan, i fyra färger: grön, rosa, gul och blå. Sidan Våra produkter nämner att fler produkter är på väg.
På startsidan står att ostkupan är avsedd för runda ostar och tillverkad i ”miljövänlig ABS-plast”. Produktsidan anger materialet som ”livsmedelsgodkänd och återvinningsbar ABS-plast”. Startsidan beskriver den också som stapelbar, ”vilket sparar plats i kylen”, och rubriken ”Miljövänlig & giftfri plast” förklaras med meningen ”Vi använder plast som är snäll mot miljön”. Där står också att produkterna är helt diskmaskinssäkra, ergonomiskt utformade och tillverkade i Sverige. På sidan Om oss skriver företaget att produkterna är ”designade och tillverkade i Sverige med fokus på cirkulär ekonomi och hållbara materialval”.
Hur förhåller sig ostkupan till kriterierna?
Material: ABS-plast. Produktsidan beskriver den som livsmedelsgodkänd och återvinningsbar, och startsidan kallar den miljövänlig utan att förklara vad det innebär.
Livsmedelskontakt: produktsidan anger att plasten är livsmedelsgodkänd, men webbplatsen redovisar ingen märkning eller dokumentation för kontakt med livsmedel.
Livslängd: webbplatsen anger varken livslängd eller garanti.
Skötsel: enligt webbplatsen tål produkterna diskmaskin.
Tillverkning: enligt webbplatsen tillverkas produkterna i Sverige.
Pris: inget pris anges på webbplatsen.
Det som står på webbplatsen är företagets egna påståenden. Enligt Konsumentverkets resonemang bör ett påstående som ”miljövänlig” förklaras och kunna styrkas, och de granskade sidorna innehåller ingen sådan förklaring. Att något är tillverkat i Sverige säger också var det tillverkas, inte hur stor miljöpåverkan det har. Vill du veta mer om materialet kan du fråga 2You2 på info@2you2.se.
Vilka frågor bör du ställa innan du köper en köksprodukt?
Ställ frågor om material, användning, miljöpåstående och livslängd, och spara svaren om du får dem skriftligt.
Vilka frågor hjälper dig att jämföra?
Vilket material består produkten av, och är det en blandning, till exempel bambu och plast?
Är produkten avsedd för mat, och finns märkningen ”för kontakt med livsmedel”, en användningsuppgift eller symbolen från bilaga II?
Vilka anvisningar finns för värme och rengöring, till exempel om den tål diskmaskin eller varm mat?
Vad menas med miljövänlig, gäller det hela produkten och vilket underlag finns?
Går produkten att laga eller delar att byta, och hur länge är den tänkt att användas?
Vilken energiklass har apparaten på skalan A till G?
Frågorna följer de kriterier som Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Konsumentverket själva lyfter fram. Har säljaren svårt att svara är det i sig en upplysning. Livsmedelsverket skriver att tillverkaren eller säljaren ska kunna svara på frågor om vad en produkt är gjord av, och att du kan kontakta din kommun om du misstänker att en produkt är otillåten.
Kan du göra köket mer hållbart utan stora investeringar?
Ja, många åtgärder handlar om att förebygga avfall, och enligt avfallshierarkin är det det som kommer först. Flera av dem kräver inga nya inköp.
Att använda det du redan har, laga det som går sönder, planera inköpen och sortera ut matavfallet är sådant som Naturvårdsverket själv lyfter fram. Det betyder också att den mest miljövänliga köksprodukten ofta är den du redan äger. Behöver du ändå köpa något nytt kan kriterierna ovan hjälpa dig att välja en produkt som kan användas länge.
Läs även: Miljövänliga köksaccessoarer med svensk design, Bästa köksartiklar för en hållbar livsstil, Hållbara Köksprodukter 2026, Enkla och Effektiva Köksprodukter för Alla samt Vilka är de bästa alternativen till plastprodukter för köket.
FAQ: vanliga frågor om köksprodukter för miljövänliga hem
Hur kan jag minska plastanvändningen i köket?
Börja med att använda det du redan har så länge det fungerar. Enligt Naturvårdsverkets avfallshierarki ska avfall alltid först och främst förebyggas. När du behöver köpa nytt kan du välja produkter som är gjorda för att användas länge, som går att reparera och som går att återanvända.
Är bambu ett miljövänligt material för köksprodukter?
Ren bambu är tillåten i produkter som kommer i kontakt med livsmedel, men enligt Livsmedelsverket är det inte tillåtet att blanda bambu eller majs med plast. Sådana produkter har marknadsförts som miljövänliga och kan släppa ifrån sig melamin och formaldehyd. Fråga tillverkaren eller säljaren vad produkten är gjord av.
Vad betyder bokstäverna på energimärkningen?
Energimärkningen visar förbrukningen jämfört med liknande produkter på en skala från A (låg förbrukning) till G (hög förbrukning). Grön färgkod betyder energisnål och röd betyder hög energiförbrukning. Plustecken som A+++ används sedan 2021 inte längre för bland annat kylskåp och diskmaskiner.
Måste jag sortera ut matavfall hemma?
Ja, enligt Naturvårdsverket gäller sedan 1 januari 2024 krav på utsortering och separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Den som har bioavfall ska sortera ut det och förvara det skilt från annat avfall. Hur insamlingen sker lokalt kan du få veta av din kommun.
Vilka köksprodukter säljer 2You2?
Enligt företagets webbplats säljer 2You2 ostkupan i fyra färger: grön, rosa, gul och blå. Webbplatsen anger att fler produkter är på väg. Något pris anges inte på de granskade sidorna.
Hur vet jag om ett miljöpåstående stämmer?
Konsumentverket skriver att företag måste kunna styrka sina miljöpåståenden och att de inte får vilseleda. Du kan fråga vad som menas med påståendet och vilket underlag som finns. Misstänker du vilseledande marknadsföring är Konsumentverket den myndighet som utövar tillsyn över miljöpåståenden i marknadsföring.
Vill du veta mer om 2You2:s ostkupor? Se www.2you2.se/products eller skriv till info@2you2.se.
